Dagen efter sattes kursen på Riga där dottern väntade på att ansluta hemma hos mig. Jag plockade upp henne i centrum och efter en övernattning på en ställplats i närhete satte vi kurs norrut. Målet är ju själva resan när man åker som jag gör, men vi hade även satt ett litet mål att ta oss till de tre stora öarna på Estlands västkust. Det blev en natt på en stor parkering bredvid slottet i Kuresare som är huvudorten på Ösel där vi grillade kött på kvällen. Morgonen efter kom Vispop och vi överens om att åka lite olika rutter. Vi styrde vårt hem norrut till en liten hamn i Kärdla på norra Ösel. Efter lite kryssande längs med stranden hamnade vi ute på kajkanten i hamnen där vi först trodde vi skulle kunna stå gratis. Det tog dock inte mer än 5 minuter så kom en pigg kille farande på en cykel och meddelade att det kostade 20 Euro att stå där.
Vi betalade och ställde ut våra solstolar och jag tog fram min nyinköpta kamera. Det är en Nikon coolpix P900 som jag köpt nyligen i hopp om att kunna ta lite fler "häftiga" foton och bättre kunna föreviga mina upplevelser. Det skulle inte förvåna mig om de 83 ggr'nas förstoring gör att jag kan zooma in morrhåren på en gråsäl på 200 meters avstånd (om nu tillfället till detta skulle dyka upp:-)). Innan jag påbörjade resan provade jag lite på skoj att fotografera fullmånen från en mörk plats utanför Kalmar. Bilden där hela månen syns är enbart inzoomad analogt medan jag på den andra fuskat med lite digital förstoring:-).
När vi vaknat på kajen i Kärla satte vi kurs mot färjan till Dagö och sedan vidare över den ön till nästa färja som förde oss till det estniska fastlandet. Enligt grundplanen skulle vi där ta en annan färja till Ormsö som är en mindre ö där en del orter fortfarande har svenskklingande namn. Jag hade också läst att det för några år sedan fanns kvar en äldre man som talade något som kunde tolkas som svenska. Nyfikenheten att åka till Ormsö fanns, men efter lite övervägande (färjan skulle kosta oss runt 800 kr och det fanns så mycket mer vi ville se) lämnade vi dessa planer. Resan gick österut och efter några kilometer fick vi syn på resterna av något som såg ut att ha varit ett slott. På en skylt fick vi förklarat att det var en rik man som blivit kär i en fransk kvinna för en massa år sedan. Han friade till henne och hon svarade "ja" under förutsättning att hon fick bo i ett exakt likadant slott som hennes pappa hade.
Den blivande brudgummen tog tag i händelserna och påbörjade bygget av "slottskopian". När han efter några år kommit rätt långt i byggandet dog den franska kvinnan och mannen la ner byggandet och lämnade bygget i det stadie det befann sig. Efter ytterligare några år dog även han och hans sista önskan lär ha varit att få tillbringa en natt i "slottet". Stoftet efter mannen bars därför dit och nästa morgon hämtades det och begravdes.... Sant eller inte men en gripande historia är det. Ytterligare en bit österut i Estland ligger Hapsalu.
När vi passerade där fick vi syn på ett järnvägsmuseum med en bevarad gammal järnvägsstation och ett antal ånglok och vagnar. Det blev ett snabbstopp innan vi bordade hemmet igen. Kursen sattes nu mot en plats som heter Rummu. Den lockade med att det skulle finnas delar av ett gammalt fängelse som numera låg ute i en damm/sjö. Man hade förr med hjälp av pumpar hållit nivån så pass låg att husen klarade sig, men efter en tid stängde man av pumparna och vattenståndet steg över husgrunderna. Nu är det väl lite av ett turistmål (två tjejer i yngre tonåren hade satt upp ett trädgårdsbord under ett parasoll och tog 3 Euro för att man skulle få gå genom ett sandtag ner till vattnet). Det visade sig dock vara värt slantarna. Upplevelsen var häftig med husen som stod ute i sjön och vi fick några fina minnen.
Efter Rummu fortsatte vi norrut och hamnade på kvällen på en parkering ca 3 km väster om Tallin. 200 meter från parkeringen såg vi Finska viken och där var en fin sandstrand. Kvällen var stilla och vi fick en jättefin solnedgång som gav tillfälle att prova min nya kamera.
Efter nya funderingar på kvällen bestämde vi oss för att morgonen efter styra söderut med siktet inställt på Tartu. En finsk universitetsstad ganska nära mitten på Estland. Där hittade vi en parkering inte långt från floden som rinner genom stan. På kvällen tog vi en promenad in till centrum där en gågata gick genom stadskärnan. Längs gatan låg det en massa gatuserveringar, barer, kafféer och pubar. Vi bestämde oss för att "slå på stort" och hittade ett ställe som serverade kött. För min del blev det en entrecote och för dottern blev det lamm.
Mätta och glada lämnade vi centrum och gick mot husbilen där vi hämtade två solstolar, en flaska vin och två glas. Stolarna ställde vi nere vid flodstranden och nöjt sedan av ännu en estländsk solnedgång. Den här gången över en speglande flod.
Det började nu närma sig dotterns återresa till Sverige och jobb. Vi hade bokat färja från Klaipeda till Karlshamn och efter att ha kört genom Lettland släppte jag av henne på kvällen vid färjeterminalen. Först hade jag tänkt stanna på en stor parkering i närheten och ge mig lite norrut dagen efter men efter lite funderande gav jag mig av norrut direkt och några mil och hamnade i en gammal Litauisk badort som heter Palanga. Jag övernattade på en parkering och på förmiddagen dök Vispop upp efter att ha tagit en egen väg de senaste dagarna. Vi bestämde oss för att försöka hitta någon bra övernattningsplats i centrala Klaipeda och efter en liten stunds letande stod vi perfekt uppställda nere i hamnen till en kostnad av 1,5 Euro/dygn. Omgivningen i hamnen var en blandning av gammalt risigt, renoverat och nybyggt. Nära vår parkering hittade vi en lite "finare" servering där man kunde sitta och titta ut över kajer, människor och båttrafik.
En f.d. svensk kustbevakningsbåt KBV 001 som donerades till Lithauen efter frigörelsen från Sovjet
På andra sidan en flod som mynnar ut här såg vi färjor och mängder med människor som kom med dessa. Efter lite efterforskande fick vi reda på att de åkte ut till en lång "ö" som heter Smiltyne. Egentligen är det nog en lång smal udde som sträcker sig från den ryska enklaven Kaliningrad i söder och upp till utanför Klaipeda. På ön/udden/halvön finns det fina stränder och ett nybyggt havsmuseum tillsammans med hotell och restauranger vilka tillsammans verkade locka mängder av dagsbesökare. Efter två dygn i Klaipeda fick vi reda på att en kompis till oss som också bor i husbil var i närheten. Malin hade planerat att precis som vi ta sig till Vilnius någon av de närmaste dagarna. Vi bestämde oss för att styra i riktning österut (mot Vilnius) och förtöjde hemmen vid "korskullen" efter några timmar på skumpiga vägar. Synen var häftig med en kulle och anslutande äng täckt av 1000 tals kors i alla dess former.
Platsen anses helig av många Lithauer och under sovjettiden lär det ha gjorts tappra försök av den sovjetiska stormakten att försöka utplåna den med alla till buds stående medel. Dock utan att lyckas: Varje gång man rensat den dök det upp nya kors och än i dag kunde man se att vissa kors var relativt nya. Tyvärr var korskullen känd även av andra än oss och busslasterna med turister avlöste varandra. Efter att ha lagat mat i våra respektive hem gav vi oss av några mil ytterligare österut där vi hittade en ort som jag inte minns namnet på. I utkanten av ett bostadsområde hittade vi en bra parkering där vi kunde sätta ut våra stolar och titta på ungdomar som cyklade på någon form av "cykelkrossbana". Ett tag hade vi tankar på att ta fram våra elcyklar och ge dem en match, men som nog tur var stannade detta vid enbart tankar. Klockan halv ett på natten dök Malin upp i sin husbil och det blev en sen kväll med mycket prat om allt mellan husbilsboende och Vilnius. I går morse startade vi upp våra tre hem med siktet inställt på en parkering i närheten av centrum i Vilnius och idag blev det en lång promenad på smala gator och många fina byggnader. Eftersom det är dags för min månatliga kontroll på Linköpings universitetssjukhus i morgon. Har jag ikväll ankrat upp på en bevakad parkering nära Vilnius flygplats. Klockan fyra i morgon bitti får jag transport till avgångshallen och klockan 06:30 landar jag på Skavsta flygplats utanför Nyköping. Med hyrbil sätter jag sedan fart mot Linköping där de lovat "ta hand" om mig så fort jag anländer. Provtagning och få en ny medicinburk brukar ta ca en timma och sedan måste jag vara på Arlanda (där jag lämnar hyrbilen) senast 14:30. Jag ska landa här i Vilnius igen kl 19:05 och håller planerna har Malin och Vispop gett sig av söderut under dagen och hittat en bra övernattningsplats någon timma från stan där jag ansluter senare på kvällen. Vår plan framöver än så länge är att ta oss ner till Grutas Park strax norr om polska gränsen och kolla in de statyer som härstammar från Sovjettiden och som Lithaurna rensat sitt land på och lär ha samlat i ett skogsområde.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar