torsdag 4 november 2021

En liten summering av kostnader och resväg plus verkstadsbesök och möte med en gumma :-)

Rostock till Luxemburt (plus en bit i Tyskland till Zell vid Mosel)
Jag lämnade Trelleborg den 12 augusti. Den första sträckan gick genom Tyskland ner till Belgien där jag tillsammans med min husbilsboende kompis Uffe tillbringade två trevliga dygn på ett möte melllan husbilsnomader från övriga Europa. Vi var ca 50 fordon som samlades och utbytte tankar och erfarenheter. Efter att ha lämnat Belgien hamnade vi i Luxemburg med en övernattning, inköp av lite diesel och andra förnödenheter. Från Luxemburg satte vi kurs på Moseldalen och tillbringade ca en vecka på några olika ställplatser där. 


Luxemburg till Polen
Från Mosel fortsatte vi sedan österut och in i Polen.

Polen till Rumänien genom Slovakien och Ungern
Vår resa fortsatte sedan genom Slovakien och Ungern som båda avverkades snabbt. Avstånden är små i Europa och det var bara timmar mellan gränsövergångarna. I Rumänien drog vi ner på tempot lite. Såg oss om lite mer men hamnade ändå rätt snart vid svartahavskusten som vi följde ner mot Bulgarien. 
Rumänien till Bulgarien

 I Bulgarien blev vi kvar ca 3 veckor och höll oss mestadels längs kusten för att så småningom ta oss in en bit i landet och bort mot den grekiska gränsen. 

I skrivandets stund har vi nu tillbringat ca 5 veckor i Grekland. Jag har efter en del problem med ett par varningslampor hamnat i Kalmata nere på södra Peleponesos medan Uffe är kvar lite längre norr ut. 
Mina problem med hemmet bestod i att instrumentpanelen till en början blev som ett flipperspel. Så småningom lugnade den sig dock men två varningslampor fortsatte lysa. En bestod av ett meddelande i instrumentpanelens display om att jag skulle "check glow plugs" (kontrollera glödstiften) och det andra felet var en röd varningslampa som indikerade fel på airbagarna. 
Efter lite sökande hittade jag min första verkstad i Volos som ligger lite sydväst om Thesaloniki. Där konstaterade de genom att läsa av felkoderna i den dator de kopplade in att styrdonet till aribagarna var "kaput"  och att det precis som displayen sa, var något fel på glödstiften. De mätte även upp mitt startbatteri och fann att det inte var i toppskick men fortfarande "levde". 
Jag kände dock att den här verkstan kanske inte var helt optimal för mina problem. Inget ont om den. De var trevliga och de tog sig tid med mig men jag kände inte riktigt att de var helt hemma på min bil på något vis. 
Efter att ha betalat 25 euro för felsökningen tackade jag för mig och satte kurs söderut med lysande varningaslampor. Min tanke var efter att felen troligen inte skulle innebära något mer än att aribagarna kanske inte var i tiptop. Att glödstiften inte fungerade gjorde ju inget så länge det inte var kallare och de behövdes för att starta motorn.

Mitt mål nu blev Athen där jag siktade in mig på en Camping. Jag hittade en som tog 14 euro/dygn inklusive el. Med hjälp av campingens ägare lyckades jag hitta en Fiat-professional verkstad (den enda i Athen enligt vad vi kunde hitta) inte allt för långt bort. Det visade sig dock att de inte tog emot husbilar. Efter några övertalningsförsök ändrade de sig dock och jag skulle få komma om jag trodde jag kunde få in husbilen i deras lokal. Efter en spaningsrunda tackade jag nej. Det var med nöd och näppe jag lyckades ta mig in på området och i det närmaste omöjligt få in hemmet i själva verkstan. Området var trångt och de få ytor som fanns var belamrade med fordon av alla de slag.
När jag nu bestämt mig för att jag inte laga i Athen satte jag åter kursen på syd. I Pireus (Athens hamnstad) hade jag hittat en liten Fiat-verkstad. För att komma dit var jag tvungen att kryssa på smala gator kantade av parkerade fordon där den farbara bredden bara gav några centimeter till godo på båda sidorna. I verkstan gick inte att komma in utan felsökning och åtgärder fick skötas på trotoaren. 

Snart hade de konstaterat att felkoderna var desamma. Man mätte även upp startbatteriet och konstaterade att detta var slut. Enligt verkstan i Volos hade det bara varit lite halvdant...
De fick byta batteri och jag skulle återkomma om jag ville de skulle åtgärda övriga problem. Efter moget övervägande bestämde jag mig på kvällen för att inte chansa en gång till på att ta mig fram till den verkstan utan att knäcka en backspegel eller repa sidan på bilen.
Min vän Julian som är en hejare på bl a Grekland med husbil hade berättat för mig att den bästa Fiat-verkstad han upplevt låg i Kalmata. Man skulle kunna gå in i vit kostym och luta sig mot vad som helst därinne utan få en fläck ;-). Dessutom var de kunniga och ärliga.

Kursten sattes mot Kalamata och jag passerade över Korintkanalen som jag hade som delmål att försöka parkera intill och spana på lite fartygstrafik i denna fantastiska konstruktion. Nu visade det sig att kanalen för något år sedan hade rasat ihop lite och det skulle ta fram till någon gång 2022 innan den skulle kunna öppnas igen.
Det blev ett foto på Korintkanalen i a f ;-)

                          
Nere i Kalmata fick jag tid på verkstan relativt snabbt och efter lite klurande kom de fram till att glödstiften måste bytas liksom "styrdonet" till airbagarna. 
Det förstnämnda var inget problem såtillvida att de hade glödstift hemma. Ett par dagar senare återkom jag till verkstan på kvällen innan "operation". Vi hade kommit överens om att jag skulle övernatta på verkstadsområdet för att vara på plats tidigt på morgonen. 
Att byta dessa glödstift var ingen lek. De fick plocka ner halva förskeppet, plocka bort strålkastarna och en massa prylar som satt på själva motorn för att komma åt. 
Innan de började projektet hade de berättat att det händer att glödstiften går av när man ska skruva ut dem. Gör de det ramlar en bit ner i själva cylindern och man måste lyfta av topplocket och plocka ut skräpet (en kostnad på 10000 - 15000 kr enligt verkstan). 
Snacka om att nerverna var på helspänn den dagen och både mekanikern och jag drog en lättnadens suck när alla 4 glödstiften var demonterade och ersattta med nya.
Beträffande airbagsproblemen var dock frågetecknena större. Det visar sig att dylika delar inte finns att få tag i på ens på Fiats centrallager i Italien. I skrivandets stund är detta styrdon efterlyst över hela Fiat koncernen i Europa. 
Den totala kostnaden för att byta glödstift blev 120 euro för delarna och 250 för arbetet. Jag är relativt säker på att arbetet kostat betydligt mer i Sverige. 
Det efterlysta styrdonet kostar 260 euro och arbetet att byta kommer ligga på 75 euro.


Jag har nu väntat i 10 dagar i Kalamataområdet. Hittills har man inte hittat den felande grejen. 
Bilen går ju att köra med lysande varningslampa. Jag vet dock inte om aribagarna fungerar vid en olycka, men har ju kört bil utan denna säkerhetsdetalj under många år förr i tiden. 

En liten sammanställning av kostnader hittills under hösten:
Diesel sedan Rostock 12/8                               647 liter
Kostnad diesel samma period                          8391 kronor
Körd sträcka                                                     6910 kilometer
Gasol                                                                83 liter
Gasol kostnad                                                  661 kronor.

För det allra mesta blir det friparkering men några nätter på camping har jag unnat mig och några betalparkeringar. Den totala kostnaden för dessa ligger nog runt 1000 kr.

På en av mina småturer runt Kalamata i väntan på reservdelar hamnade jag på en krokig och smal serpentingväg. Som tur var mötte jag inga bilar. Det hade inneburit en hel del krångligt backande för någon av oss men jag mötte en gumma med en åsna. Hon vinkade så frenetiskt att jag stannad och vevade ner rutan. Vi kunde dock snabbt konstatera att vi inte förstod varandra. Jag pekade på mobilen och tror mig fått tillstånd ta ett foto. Det kändes att vi levde i helt olika världar :-)

En relativt typisk utsikt vid en strandparkering (Här i Kalamata)

En vy över Kalmata från min serpentinvägsrunda

Gumman på höjden. Vi förstod inte varandra men fick någon form av kontakt i alla fall 🤗

4 kommentarer:

  1. Trevlig läsning - intressant att höra lite om din vardag - inte helt bekymmetsfritt att cruisa omkring, men såklart att du får se och uppleva mycket

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja den här bloggen blir lite av en dagbok för mig själv och samtidigt kan jag ju dela med mig lite av det jag upplever och har för mig.
      Kul att du läser och är intresserad.
      Det är ju ett väldigt speciellt liv det här och det händer lite ibland. Allt slits ju mycket mer i min bil än i de flesta andra då den används 24/7 året runt. Bara att räkna med lite reparationer och underhåll men det hade man ju på huset oxå ;-)
      Blir många upplevelser. Gumman med åsnan uppe på berget var en sådan. Inget märkvärdigt men ändå ett blivande minne :-)

      Radera
  2. Tack Tomas för ett trevligt reportage, elektronikstrul är som lotteri, kan bli vad som helst. Här vid Hanöbukten har vi nordost kuling med ösregn dvs normalt patrullväder för oss havets nomader. Ha det gott i din värld.
    Janne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Janne. Kul du läser och följer mig. Roligt veta att det blir läst.
      Jo man har många kulingsminnen från både Nanöbukten och resten av Södra Östersjön. Lite skönt ha det bakom sig. Mycket lättare med husbilen. Inga tampar som kan gå av här när det blåser :-)
      Ha det så gott ni oxå :-)

      Radera