Jag har lämnat Grekland för den här gången och förtsätter resan med lysande airbaglampa.

Efter några veckors väntan i området runt Kalamata utan tillstymmelse till reservdelar bestämde jag mig för att rulla vidare. Det verkar som om Fiat och ev resten av världen har stora problem med elektronikdetaljer. Man har inte lyckats komma med ngt besked beträffande om man ens har någon styrenhet för leverans trots efterlysning i "hela" Europa. 
Jag har ju kört bilar utan airbag i många år innan dessa kom och tänker att även om säkerheten naturligtvis är naggad i kanten, är det fullt möjligt köra bilen. Jag kör alltid försiktigt och utan stress och nu får jag ännu en anledning fortsätta med detta. 
Jag bokade av min beställning här i Grekland och har ringt en verkstad i Sverige och bett dem ta hem den efterlysta delen så snart som möjligt. Min plan är att det innan jag är hemma i Sverige någon gång i april, ska ska de ha fått fram det fallerande styrdonet. Jag byter sedan detta som första åtgärd på svensk mark :-).

Jag har det senaste året från och till funderat lite över om det kanske är dags att göra någon liten rockad beträffande nomadlivet. Det är nu ca 6 år som jag bott och befunnit mig på hjul i ett rullande hem med 5 vintrar i södra Europa. Det har varit och är ett härligt liv med en mängd frihet och upplevelser som jag inte hade velat vara utan och jag ångrar inte mitt val, men allt mer känner jag att det kanske är dags växla om lite.
Jag fick i somras en liten äldre husvagn av goda vänner. Den behöver dock lite omvårdnad innan den är helt funktionabel. Troligen blir detta projekt nummer ett i vår, efter att hemmet fått fungerande airbag. När husvagnen känns redo tänker jag flytta över nödvändigt bohag i den och tömma husbilen Därefter är planen att fixa till så att mitt nuvarande hem är representabelt (det är det i o f s redan nu och har väl alltid varit men en genomgång och en rejäl städning får det bli). 
Hemmet kommer troligen sedan att säljas. Jag har inte bestämt mig för om det blir på "hemnet", "bovision" eller på någon annan plattform som annonseringen kommer ske. Kanske även någon mäklare kan vara intresserad... 😉 Efter detta kommer en liten jakt på en mindre och troligen diskretare bil med övernattningsmöjlighet inledas. Husvagnen kommer troligen bli min bostad när jag är hos min familj på Öland sommartid och vintertid är sedan planen att tillbringa med en fast punkt någonsans. Till en början i mina släktingars hus i Portugal (där jag parkerade förra vintern).  Där är jag välkommen husera till självkostnadspris, och min tanke är sedan att därifrån ta svängar på olika vis. Dels med det nyförvärvade fordonet och kanske även med andra transportmedel till lite mer avlägsna platser. 

Jag känner lite att det redan nu kan vara dags byta lite rutiner och har nog mer eller mindre bestämt mig för att redan nu stabilisera mig till viss del. Min systers hus i Portugal finns där och väntar på mig. Jag har ingenting som binder mig Grekland. Dessutom är Coviden mer än närvarande här och i länderna runt i kring medan det verkar lite lugnare i Portugal (vilket i o f sig kan ändra sig snabbt). 

Den här mannen satt och lappade garn på Lefkada. Väckte gamla minnen från min
på slutet på 70 talet som fiskare på Öland.

När jag började skriva det här inlägget stod jag åter på Elea Beach ca 15 mil söder om Patras. Jag tillbringade ett antal veckor på den här stranden för tre år sedan. Innan jag körde hit tog jag en runda ner på Peleponesos västligaste finger och hamnade i en liten by som heter Agios Andreas. Där blev jag kvar tre nätter och gillade stället. Jag kunde stå i hamnen och hade utsikt över viken som går in mellan detta och det mittersta "fingret". Tittade jag åt andra hållet såg jag ett gäng tavernor, varav ungefär hälften var öppna. Den ena had nog några av de häftigaste omeletter jag ätit. Den gav mättnad i ett halvt dygn och innehöll en  massa vegetariska ingredienser :-).
 
På Elea Beach hade grannen byggt om en gasolflaska till "eldtunna" :-)

En bit söder om Agios Andreas ligger Koroni. Med kursen på syd körde jag de ca 2 milen och när jag svängde in i byn kände jag plötsligt igen mig. Gatorna smalnade av och jag kom ihåg att när jag var där för 3 år sedan hade jag reagerat över hur tight det var (att jag överhuvudtaget vågade köra in i byn den gången berodde på att jag såg en lastbil köra samma väg framför mig).
Vid ett tillfälle hade jag den gången höger bakhjul halvägs in på en tavernaterass innan jag kom ner på en lite rymligar hamnplan där jag sedan övernattat. Den här gången lyckades jag hålla minst 5 cm's avstånd till tavernan som ligger i en skarp högersväng.

Gatorna är smala på sina ställen

Från Koroni körde jag nu tillbaka norrut och hamnade återigen på Elea Beach. Den här gången blev det tre nätter där. På förmiddagen dag 4 lämnar jag norrut och tar mig över Rio-Antirio bron för att lämna Peleponesos och angöra fastlandet. I Antirio har min vän Peter (Muskatten på Husbilsklubben) tipsat om en restaurang som ska servera en fantastiskt god fiskrätt som består av någon vitfisk och potatismos med vitlök. 
Jag hittar en perfekt parkering nära stranden och 100 meter från restaurangen. 
Tyvärr blir fiskmiddagen en liten besvikelse. Fisken var torr och hård och den förväntade smakupplevelsen uteblir. Jag blev dock mätt och fick en trevlig pratstund både med ägaren av restaurangen och en äldre herre som var väldigt pratsugen. Även om vi svårligen förstod varandra lyckades jag förstå att han ägde (eller ägt) ett hotell i närheten och att han jobbat en massa år som chef över en bar på något passagerarfartyg. För mig blir detta ett minne och för honom blev det en pratstund om gamla tider :-).

Dagen efter fortsatte jag norrut och på eftermiddagen parkerade jag bredvid min vän Peter straxt norr om Igoumenitsa som ligger nära den Albanska gränsen. Det blev några trevliga dagar med prat om minnen och dagsläget innan jag bestämde mig för att det var dags dra mig vidare.

Jag hade kollat upp lite olika alternativ för min fortsatta resa. De två huvudalternativen var: Färja till Italien och sedan bila vidare mot Portugal eller köra hela vägen via Albanien och vidare västerut. Efter att ha bestämt mig för färjealternativet började jag kolla upp färjepriser. 
Från Igoumenitsa (där jag befann mig) går det mängder med färjor på rätt håll. Dessa visade sig dock kosta en rejäl slant (den billigaste och kortaste rutten till Bari låg på 450 Euro) och jag bestämde mig för att undersöka alternativet att åka från Durres i Albanien istället. Här lyckades jag hitta en biljett till Bari för 160 Euro och eftersom jag bara hade dryga 30 mils körning till Durres bokade jag en biljett den vägen. 
Kvällen efter förtöjde jag på Berat Caravan Camping ca 10 mil från Durres. Här kostade det 10 Euro  per dygn inklusive el och wifi. På campingen stod när jag kom en tysk van och jag kom i samspråk med dennes ägare. Även han visade sig vara husbilsnomad och det visade sig att även han funderat på att ta sig västerut. När han satt och surfade runt på lite olika resmöjligheter hojtade han plötsligt till. Han hade hittat färjebiljetter från Rom till Barcelona för 230 Euro. 
För det priset är det svårt ta sig samma sträcka om jag kör landvägen och jag bestämde mig för att detta även kunde vara ett alternativ för mig. 
Efter att ha lämnat campingen körde jag de 10 milen till Durres och embarkerade färjan. Den skulle avgå kl 22 och när jag en timma innan körde ombord blev jag informerad om att det blåste så mycket att hamnen i Bari dit färjan gick hade stängt. 
Färjan låg kvar vid kaj med mg och hemmet ombord och morgonen efter hade det tydligen mojnat så pass att vi var välkomna till Italien. 
Innan vi kom allt för långt ut och jag fortfarande hade mobiltäckning gick jag in på Grimaldi Lines hemsida och skulle boka en Barcelonabiljett. Jag är ingen förespråkare av köphysteri eller överkonsumtioin men den här gången visade det sig att det faktiskt går ha lite glädje av "fenomenet" Black Friday ;-).
Eftersom det råkade var just en sån dag när jag loggade in hade de sänkt priset till 180 Euro. Efter lite funderande insåg jag att i min ursprungliga kalkyl på 230 Euro skulle jag t o m kunna boka en svit ombord. Med tanke på att mina planer var att hålla mig så mycket som möjligt i hytten (pg a Covid) de 20 timmar resan skulle ta slog jag till. När jag nu skriver detta liggger jag i en bekväm dubbelsäng och havsutsikt genom en saltstänkt ventil (fönster kallas det visst på landkrabbespråk). 
Kl 18 ikväll ska vi angöra Barcelona. Jag tänker mig köra någon timma västerut innan jag letar rätt på en nattförtöjnng. 

Bakom åsnan ser man en lite omodern tvättinrättning på Lefkada

Många fina hus på Lefkada 

På Lefkada och i orten med samma namn fanns en liten bro
som blev fint belyst på kvällarna.

En sak är säkert. Solen "går ner" varje kväll och när den inte
är dold bakom moln är det vackert :-)

Trånga gränder på Lefkada :-)

Den skruven kostade 5 euro att få ur och hålet lagat :-)

Fina byggnader på Lefkada under en kvällspromenad

Min förtöjning på Makrigiali beach norr om Igoumenitsa

Bron mellan Rio och Antirio är imponerande

Lite norr om Igoumenitsa stod min vän Peter sedan en tid.
Jag blev kvar någon vecka innan jag rullade mot Albanien.