Tillbaka i Portugal. Apelsinodlingen producerar grismat och garagetaket slutar snart läcka.

Svårt låta bli ta foton på månen tydligen 😇

Efter att i Spanien ha kört från Aguilas och upp till Ventas de Carrizal där min vän Mia bor körde jag den 3e januaria, via den spanska gränsstaden Badajoz in i Portugal och tog mig till "min" sedan förra vintern invanda apelsinodling. 

I Ventas de Carrizal "firades" det nya året in under lugna former. Dock med en superb middag som Mia bjöd på.

Enligt de regler som gällde vid årsskiftet skulle man vid gränspassagen in i Portugal kunna visa upp ett max 48 timmar gammalt "antigentest" beträffande Covid. Jag förtöjde på en gratis ställplats med full service förutom tillång till el inne i centrala Badajoz. På kvällen letade jag rätt på ett apotek som bad mig komma tillbaka morgonen efter för att få testet utfört.
Med det negativa covidtestet i styrhytten satte jag sedan kurs mot den portugisisk gränsen. Jag förväntade mig att det som förra året när jag körde på andra hållet skulle vara en bevakad gränspassage där papper kontrollerades innan man fick rulla vidare. Utan att ha sett skymten av någon gränskontroll upptäckte jag så småningom att jag befann mig några mil in i Portugal.
                  
                                       Det blir några mil när man kryssar som en annan gör. 
                                       15 länder är jag uppe i nu sedan jag lämnade Sverige den 12 augusti
                   
                       
Det kändes skönt ankra upp på känd mark och koppla in landanslutningen. Eftersom elen är dyr även i Portugal har jag valt att köra värmen på gasol medan jag låter kylskåpet gå på el. Som vanligt använder jag hemmet även som personbil. Det blir en inköpsrunda i veckan ungefär och en del svängar för att införskaffa material till den ständigt långsamt pågående renoveringen av min systers hus. Eftersom jag har en fast installerad gasoltank är det aldrig något problem fylla detta. 

Den första arbetsinsatsen i år blev att med en nyinförskaffad grästrimmer slå det ogräs som verkar ha en perfekt växtmiljö på tomten. Jag har ju kört grästrimmer förut men måste erkänna att det var en ny upplevelse att köra bland apelsinträden. Ibland låg apelsinjuicedimman tät :-). 
Precis som förra året finns här en betydligt större tillång än efterfrågan på apelsiner. På tomten finns över 30 mycket välmående apelsinträd som alla dignar av dessa c-vitaminrika frukter. Även om jag skulle äta till det rann ur öronen skulle jag inte ha en chans hinna med i tillväxttakten.
Tidgare har vi grävt ner överskottet men som tur är kom vi på att min vän Leonels grisar gillar apelsiner. Nu samlas fallfrukten i säckar som Leonel hämtar när grisarna är hungriga :-)

                
                    Träden dignar :-)

Grismat färdig för leverans

Andra projekt som förekommer på fastigheten är att få installerat en varmvattenberedare i köket så man slipper värma diskvatten på spisen. Här löser man ofta varmvattnet genom gasoldrivna "genomströmingsberedare" och nu har huset två dylika (en för badrum och den vi installerat nu).
Två nya innerdörrar har kommit på plats och nu kan övernattare i dessa rum stänga om sig :-). En gammal köksfläktkåpa har fått gå till de sälla jaktmarkerna och taket på garaget håller på att få ett nytt tätskik Detta eftersom regnvattnet hade en förmåga att leta sig in. Vi lägger tre lager med någon dyr tätmassa som blandas med cement. I det första lagret lägger vi ett tunt glafibernät. Enligt säljarens utsago ska detta sen kunna utgöra golv som det är, läggas cement på eller täckas med klinkers. Det får visa sig så småningom vilken yta det blir när taket får sin slutbehandling för att utgöra en solterass på 55 kvadratmeter. Men detta ligger lite på framtiden.
                   
                       Takarbetet pågår med ojämna mellanrum
För några helger sedan körde jag till min "favoritställplats" vid kusten. Jag har ungefär en timmas körning till Foz de Arelhos där man för 6 euro/dygn kan förtöja hemmet. Man har utsikt över en vik som går in från Atlanten och det ligger lite tavernor i byn. Även många av dessa med fin utsikt :-).
Det har även blivit en sväng till Lissabon och en övernattning på den gamla vapenfabrik som sedan några år har blivit ställplats för husbilar. I den stora kontorsbyggnaden som finns kvar huserar ungdomar som skapar konst och musik. De driver oxå en restaurang och håller koncerer på kvällarna. 

Helgen som gick åkte jag och min vän Abbas och hälsade på en annan vän. Clara bor i en by som heter Alfeizerao och ligger någon kilometer in från "Sao Martinho de Porto" som är en turistort belägen längst in i en halvcirkelformad bukt av Atlanten. Det var en häftig syn stå högt upp på klipporna utanför vikens mynning och se vågorna som när de passerat det lilla hålet från havet, spred sig i samma halvcirkelform som stranden.

"Mynningen" till den halvcirkelformade atlantviken sedd från klippan utanför :-)

 

Jag hade i ett svagt ögonblick lovat hjälpa Clara lägga nya klinkers på hennes altan. Även Abbas drabbades av detta spontana löfte och på en dag hade vi (mest Abbas) lyckats knacka loss den gamla keramiken och lagt in ett nytt fint golv. 
Efter balkongprojektet blev jag dock påminnd om att även om hjärnan tror jag fortfarande är 30 år visste kroppen att detta inte var fallet. Både rygg och knän kändes som jag tror en 100 åring känner sig efter en halvmara ;-). Tack och lov gick denna känsla över lika fort som den kom. En dag senare är jag åter övertygad om att jag har en fysik som en 30 åring 😜

Även på djurfronten sker det saker i år. Förra året tog jag ju med mig en liten Tella hem till Sverige. Hon hade tillbringat sitt första år i livet bunden i en meterlång kätting i en tom gasolflaska innan hon räddades av ett av de många hundchelters som finns i Portugal. Tella lever i dag i all tänkbar välmåga hos min dotters mamma Eva och har fått ett bra liv.
Nu är det Abbas tur bli med hund. Vi har hittat en liten Bela som vi ska hämta fredag uppe i en stad som heter Fatima (lär vara något av Katolisimens vagga). Hon är 3 år och har bott hos en värdfamilj sedan även hon räddats från ett grymt hundliv.

På fredag får Bela ett nytt hem och Abbas en ny vän :-)