Äntligen "tid" sitta med en liten uppdatering av bloggen. Jag har nu tagit mig till Girona som ligger ca 6 mil från den franska gränsen. Med tanke på att jag ska vara i Linköping på undersökning den 23´e har jag för en gångs skull en liten plan :-). Resan kommer att gå ungefär samma rutt som den gick när jag körde ner till Spanien i januari.
Längs medelhavskusten i Frankrike och in i södra Tyskland utan att hamna i Schweiz. Den 17´e har jag bokat en tid på en Fiatauktoriserad verkstad i Szczecin i Polen. Det är dags för garantiservice eftersom jag snart kommer upp till 4800 mil sedan bilen var ny. Den här servicen kostar mellan 7000 och 8000 kr i Sverige och när jag kollade en verkstad i Trier i södra Moseldalen skulle de ha 550 Euro (ca 5500 kr). Först bokade jag där men efter att ha pratat med min kompis "vispop" som tipsade om att kolla hur det såg ut på den här fronten i Polen gjord jag detta. Jag kan inte säga att jag blev förvånad (har gjort bra service och reparationer tidigare i Polen till låga priser) men jag har nu bokat in en garantiservice på Fiat i Szczecin för 3000 kr.
Fiats garanti på bildelen gäller 2 år eller 4800 mil, vilket som kommer först. I mitt fall är jag uppe i 4400 mil (sedan 2/12 2016) när jag passerar Polen.
De senaste orterna på min resa har varit Sitges (ca 3 mil söder om Barcelona) där jag stannade i 3 dygn och Pedina De Mar (5 mil norr om Barcelona) där jag stannade i 4 dygn.
I Sitges lyckades jag fixa min första parkeringbot den här vintern. Som jag nämnt innan förstår jag mig inte riktigt på de här spanska parkeringsvakterna som plötsligt "dyker upp" i sina gula västar. De vinkar in bilar på en yta och tar sedan någon Euro för att man får stå där och för deras assistans. I Sitges hittade jag en central parkering (med parkeringsautomat) som var relativt full, men där fanns en liten fläck som var tom och där backade jag in mitt hem med "toalett och dusch" (bakre överhänget) över en ovårdad gräsyta. Jag gick sedan och betalade de 3,6 Eurona som det kostade att stå där per dygn . Morgonen efter står där en gulvästad "nisse" utanför och efter en kvarts handviftande och babblande på öländsk spanska från min sida och handviftande och babblande på spanska från hans sida trodde jag mig ha förstått att han ansvarade för en yta lite utanför parkeringen där jag stod. Idag var det marknad varvid han öppnade sin parkering och erbjöd platser till marknadsknallarnas fordon. Efter kl 14 ville han att jag flyttade in till "honom" då det var billigare.
Sagt och gjort. Klockan 14 startade jag upp hemmets huvudmaskin och rullade 20 meter i sakta mak bakom en viftande gul väst. Han visade in mig på en plats i skuggan under ett pinjeträd. Helt perfekt tyckte jag och betalade honom 1 euro i tron att han höll koll på framtida "fakturering". Min tanke var att stanna minst två nätter till. Första natten gick bra och jag strövade runt på dagen lite på byn och njöt av det fina vädret. Sitges är mycket turistiskt precis som de flesta orterna här på kusten, vilket jag normalt sett helst undviker men ibland kan det vara bra. Det fanns mängder med gatuserveringar och allt var rent och fint. Stadskärnan bestod av många trånga gator och små torg.
När jag vaknade under mitt pinjeträd dag två hittade jag en lapp på rutan. Om jag lyckades läsa allt rätt hade jag inte erlagt avgift för parkeringen och skulle böta 60 Euro... Jag kollade med en bekant som förklarade att man normalt sett skulle hitta ett banknamn på lappen och att man skulle ta sig till ett av deras kontor och betala. I mitt fall fanns inget banknamn och ingen anvisning om vart man betalade. Jag kunde inte heller se något telefonnummer att ringa. I nuläget ligger lappen i husbilen och jag har bett min syster som hjälper mig med posthantering mm att hålla koll på om det kommer något som ser spanskt ut i posten. Har jag tur orkar de inte jaga rätt på mig och om ett år kan jag i så fall riva lappen, annars får jag försöka reda ut det när "påminnelsen" dyker upp.
Efter parkeringsäventyren startade jag upp hemmet och gav mig av norrut. I min app (park4night) hittade jag en ort som hette Penida De Mar och i centrum där en ställplats som verkade bra. Det tog mig ca 2 timmar att köra de 8 milen med lite stopp längs vägen för fika och annat.
Ställplatsen låg väldigt bra till med bara några hundra meter till ett lugnt centrum. Runt området var det ett högt staket och infarten skedde genom en stor stålgrind som gled åt sidan efter man pratat med föreståndaren och fått en plats.
Första natten var alla ca 30 platserna upptagna och jag hade tur som fick den sista. På morgonen la jag märke till att det stod en stor dansk husbil en bit från mig och som såg ut att vara en "långliggare". Det hängde en blomma på cykelhållaren bakpå bilen och stod en liten blomlåda ute bredvid en solstol. När jag gick förbi vinkade jag till killen som satt i solstolen och vi börjad prata lite. Han hette Ernst och kom mycket riktigt från Danmark. Han hade stått på samma ställe i två månader och skulle ge sig av mot hemlandet om någon vecka.
På kvällen hängde jag med Ernst till ett tapasställe där vi inmundigade ett gäng olika tappas och hinkade i oss några kannor öl. Det visade sig att han hade varit storbonde på Själland. Haft en gård på 1200 hektar och 300 kossor som han sålt för ett antal år sedan. Efter det hade han ägnat sig åt att jobba åt olika företag som någonting mittemellan uppfinnare och tekniker. Han hade uppfunnit och patenterat ett antal olika borr för att borra efter vatten och en anläggning som såg till att sanden inte sköljdes bort på stränder när vattenståndet ändrade sig. Vi hade en väldigt trevlig kväll och fann att vi hade en gemensam nämnare till förutom att även han bodde permanent i sin husbil sedan 3 år. Han hade varit i Afrika och levde fortfarande med en massa minnen därifrån. Det var hans borruppfinningar som fört honom till Tanzania där han under 5 år borrat brunnar i mängder. De hade varit hela familjen där med två barn och barnen kunde fortfarande som vuxna prata och förstå lite swahili.
För min del har Afrika legat varmt om hjärtat efter att ha varit där ett antal gånger under kortare perioder i supportteam med dåvarande Räddningsverket (nuvarande MSB). Som längst var jag 10 veckor i Guinea där vi drev ett tältläger för FN´s personal som jobbade i tre flyktingläger om 250 000 flyktingar. Jag skötte om kommunikationer (radioapparater och datorer) och servade både vår egen personal och FN´s med möjligheter att kommunicera sinsemellan (räddningsverkspersonalen) och att hålla kontakten med FN, familjerna hemma och Räddningsverket i Sverige (gällde både FN personalen och räddningsverkspersonalen).
Förutom i Guinea var jag i Somalia och körde ut mat och mediciner med båt i Jubafloden efter en stor översvämning och i Algeriet var jag med i eftersök av människor efter en jordbävning.
Det blev många tankar och minnen utbytta under vår tapasafton och jag hoppas träffa "uppfinnarenst" igen någon gång i framtiden.
För ca en månad sedan tappade jag en plomb. Den var "monterad" av min tandläkare i Sverige för ett halvår sedan och för detta betalade jag 1200 kr (tandläkare är oförskämt dyrt att besöka och inte blir det bättre om prylarna de placerar i tänderna ramlar ut innan man har hunnit "tugga in dem".
Med lite googlande hittade jag en tandläkare 400 meter från ställplatsen och när jag ringde fick jag en tid dagen efter.
De fixade en ny plomb och tog även bort tandsten. Allt till en kostnad av 75 Euro och nu är munnen både hel och ren igen ;-).
Efter tandläkarbesöket tog jag adjö av Ernst och ställplatsvärden och gav mig av norrut en bit. Jag hamnade på min nuvarande ställplats i centrala Girona som ligger knappt 60 km från den franska gränsen. Här står jag återigen på inhägnat område mitt inne i centrum. I de 12 Euro jag betalar ingår Wifi (som funkar i 5 minuter innan det lägger av igen), toa, tömning och fyllning av tankar etc. Man märker inte mycket av de spänningar som varit/är här i Katalonien med tanke på folkomröstningar och val beträffande "frigörelse" men på en balkong bakom ställplatsen och på en del andra platser ser man flaggor och skyltar med budskap om företeelsen i alla fall.
Min tanke är att starta upp hemmet när jag skrivit färdigt det här och ta mig upp till precis innan gränsen i eftermiddag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
Häromdagen stannade polisbilen vid vår "camp". En kortväxt ettrig uniformerad kille klev ut och hojtade "Go Go Go". ...
-
Rostock till Luxemburt (plus en bit i Tyskland till Zell vid Mosel) Jag lämnade Trelleborg den 12 augusti. Den första sträckan gick genom Ty...
Intressant läsning! Roligt med brinnsborraren😊har en bror som varit brumnsbottare och min pappa var också det.
SvaraRaderaJa det är fantastiskt med människor :-). Han hade verkligen mycket att berätta och jag fick lära mig en hel del om hur man borrar brunnar. Han borrade ner mot 300 meter djupt på nolltid (9 meter i minuten om jag minns rätt)
Radera