fredag 16 april 2021

Äntligen hamnat med lite annan utsikt men slut på friparkerandet. Nu är det ställplats som gäller

Bra kunna höja upp bakänden när man ska
in över en lite högre gräsmatta

Polisen ger besked att jag får rulla

Häromdagen när det var den "sedvanliga" inköpsrundan slog det mig att det kanske vore en idé att fråga någon som vet vad som gäller för mina möjligheter att rulla under lockdownen.
Jag följer under min vistelse här i Portugal med på diverse forum och informationssidor och har läst mig till att rörelser över kommungränser utan giltigt skäl är förbjudet. Som giltigt skäl räknas bl a att handla mat, gå till läkare eller besöka apotek. 
Samtidigt som jag följt denna information har jag läst om husbilar som under iakttagande av isolering och följande alla andra restriktioner kunnat röra sig mellan olika ställplatser och campingar. 

Det var dags reda ut frågetecknen. 
På min direkta fråga sa polisen att som turist och följande övriga restriktioner var jag fri att resa så länge jag kunde uppge ett mål för min övernattning. 

Dags för nya vyer.
Äntligen kunde "nomadvillan" lätta ankar för några dagar. Efter beskedet satte jag en västlig kurs. Målet var att komma till Atlantkusten. Som gammal sjöman har jag märkt att även om jag efter ca 40 år till sjöss borde ha "fått nog" av hav och vågor, är det tvärt om. Efter en tid i inland börjar det suga i kroppen. 
Jag har ju lite "myror i byxorna" även i andra fall och när dessa nu efter dryga två månader stillastående i en i o f s trevlig apelsinodling, strålade samman med längtan efter hav blev det riktigt tufft :-). 
Den här pandemin har många andra effekter än just själva sjukdomen. 

På torsdagseftermiddagen var jag framme i Peniche. Jag var där i fjol också och gillade stan. Den ligger några mil norr om Lissabon och har en lång historia som en fiskeort. Även om turismen gjort sitt intrång sedan många år är fisket en stor del av näringen för stan. 
Kusten består som i stora delar av Portugal av höga klippor blandat med fina stränder. Stränderna runt Peniche är kända för att kunna bygga upp höga fina surfvågor.

Min plan var att försöka hitta en plats där jag kunde stå fram till måndag och då ha atlantutsikt. Den visade sig finnas några mil norr om Peniche en liten by som heter Foz de Arelho. 
Eftersom reglerna i Portugal sedan nyår förbjuder all övernattning i fordon förutom på platser uppmärkta som övernattningsplatser stod inga andra råd till buds än att hitta en dylik skylt. I Foz de Arelho har kusten bildat en lagun med några sandrevlar i "mynningen". På lagunens norra sida ligger byn och längs med stranden mot lagunen hittade jag en ställplats. Den visade sig kosta 6 euro/dygn (precis lagom enligt mina mått) och jag hade snart förtöjt hemmet med stäven 2 meter från en strandpromenad. Utsikten från vardagsrummet gick inte av för hackor. Jag hade solnedgången precis i gattet ut mot Atlanten med en hög klippa på andra sidan lagunen som en fantastisk kuliss. 
På ställplatsen fanns ca 40 husbilar. Mest portugiser men även tyskar, österrikare och fransmän. Jag blev så småningom kompis med besättningen i grannbilen. Det visade sig att vi hade fler gemensamma nämnare än husbil. Mannen i familjen jobbade i den portugisiska kustbevakningen och vi utbytte en hel del tankar under de dagar de stod kvar. 
Tella hade full koll både över hemmet och omgivningen i Foz de Arelho

                                


Inget fel på utsikten från vardagsrummet


Även en solnedgång i moln kan vara fin oxå :-)



Trevlig pippi i tomtgränsen :-)





5 bilar längre bort står 2 stora tyska husbilar uppställda. Den ena en Mercedes från 1980 med ett trevligt par från München och den andra en lite modernare större husbil, även den med ett trevligt tyskt par. De hade samtliga varit i Portugal sedan hösten 2019.
De berättar att de bestämde sig inte köra till Tyskland förra våren vilket annars var deras plan. Osäkerheten av att komma "ut" igen var för stor. 
   

Ny utrustning monterad i hemmet
Innan jag lämnade Sverige i oktober passade jag på att byta bakdäcken på hemmet. De däck som satt på var de Good Year "allrounddäck" jag lät montera när bilen var ny i december 2016. I höstas hade de rullat otroliga 10000 mil. 
Framdäcken (de har växlats mellan fram och bak-axel några ggr) lät jag sitta kvar eftersom dessa  fortfarande hade mer än tillräckligt med mönsterdjup. 
Häromdagen bestämde jag mig för att det kan vara klokt att byta de två kvarvarande däcken. Samtidigt med detta ville jag kontrollera strömförsörjningen i hemmets bodel. Jag hade den senaste tiden upptäckt att den gasolgenerator jag har under hemmet bara gick korta turer när den skulle ladda batterierna. 
Normalt sett ska den gå upp mot två timmar om jag startar den när spänningen är nere på 12 volt. Nu gick den bara max 5 minuter. Det laddnings/brukbara utrymmet var nästan obefintligt i de två våta blybatterier jag monterat på Kamares Beach för två vintrar sedan.
Min tidigare planer hade varit att nästa byte satsa på litiumbatterier, men när jag nu hamnade i "knipa" tidigare än planerat och jag inte hade hunnit kolla upp vilka batterier jag vill köpa, slog jag till på två 96 Ah Varta AGM batterier. De kostade mig ca 3300 kr styck. 
Gamla däcket som gått 10300 mil med bibehållet lagligt mönster är borta

                   


Nytt fint Continental 225/57 16C för 1600 kr monterat



När jag ändå var igång med att serva hemmet passade jag på att slå till ordentligt. Firman "Torrescamping" som fixade batteribytena visade sig vara lite av specialister även på hjälpluftfjädring. De monterade rutinmässigt detta på alla husbilar med en längd på 7 meter och uppåt som de sålde. 
Min bil är 7,4 meter och jag vet att den ligger precis på max axeltryck på bakaxeln. När vi nu kikade in under akterskeppet kunde vi konstatera att de "gummikuddar" som ska stoppa när bladfjädrarna är helt nertryckta låg mot bakaxeln hela tiden. Inte bra, vare sig för komforten i hemmet under körning eller för vägegenskaperna. 
Jag har några gånger även haft problem när jag kört ombord på vissa färjor eller ska upp för en snäv backe. Det långa akterpartiet har då skrapat i marken. 
Med luftfjädringen kan jag förutom höja komfort och stabilitet i hemmet även höja bakänden upp mot 10 cm. 

11000 kr fattigare rullade jag ut från firman med en märkbart trevligare husbil. En del av skramlet från husgeråd och annat var borta och jag glider nu över de gupp i vägen som tidigare fick bilen att studsa fram :-). 
 


Hjälpluftbäljarna monteras ihop 

Och monteras istället för de gamla gummikuddarna

En tryckklocka till varje sida. Med knapparna styra man sedan sidorna oberoende av varandra





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar