Från utsiktsiktstornet vid Weissen Stein såg jag bl a hemmet skymta bakom ett träd på ställplatsen. |
Dag 1 den 11/8
Egentligen är det nog dag tre om jag ska hårdra det hela. Den första natten på den här resan tillbringade jag i Kalmar och den andra i Kristianstad. Lite lagom körning på 10 till 20 mil om dagen.
I Kalmar hälsade jag på syster med familj och passade på att låna dammsugaren. När jag lämnade den byn var durkarna i hemmet därmed rena och fina. I Kristianstad var det läge för den sista provianteringen inför resan mot kontinenten och även inköp av korsordstidningar till gode vännen och nyblivne pensionären "Vispop" som sedan ett par veckor kryssade runt i Moseldalen (om någon vill följa honom har han även en Youtubekanal under namnet Vispop där man kan följa honom och hans äventyr).
Min plan för ikväll var att redan nu ställa mig i kön till morgondagens färja med avgång kl 10. Den planen skrinlade jag dock när jag kom underfund med att det avgår en färja ikväll oxå (kunde jag kanske ha räknat ut tidigare om jag ansträngt mig lite ;-)). Alltså är köerna i nuläget till den avgången.
Eftersom jag inte vill hålla på att förhala hemmet senare ikväll hamnade jag istället bakom en trailer på en tvärgata inte allt för långt från terminalen.
Blev en kort insatsväg i morgon trots allt :-).
Dag 2 den 12/8
Vaknade kl 7 och efter ett par muggar kaffe förhalade jag hemmet till Finnlines terminal.
Jag hade från början tänkt åka min vanliga rutt via Trelleborg till Rostock som för det mesta visat sig vara det billigaste alternativet för mig. Den här gången låg vi lite efter med dotterns vedkapning och jag bestämde mig därför för att förskjuta avresan ett dygn.
Som tur var hade jag köpt en flexibiljett på Stena line och den ändrade jag nu till min tänkta returresa någon gång i vår (bokade den 1/4 men har ingen aning om när jag kommer nyttja den). Samtidigt köpte jag min Finnlinesbiljett (1100 kr).
Vid incheckningen på Finnlines fick man gå ur bilen och ställa sig i en kö i en liten terminalbyggnad. När allt detta var klart gick det snabbt att rulla på färjan och 9 timmar senare klev jag iland i Travemunde (vet fortfarande inte hur jag skriver tyskt "Y";-)).
Min ursprunglsplan var att leta rätt på någon parkering nära anmkomstplatsen, men jag kände mig pigg och kom dessutom på den briljanta iden att det kunde vara smart passera Hamburg kvällstid för att slippa de värsta köerna.
Klockan 21:30 kastade jag ankare vid en viltfågelpark mellan Hamburg och Hannover. Platsen var gratis och om man ville ingick det både el och tömning av div kärl. Vattenpåfyllning kostade en euro.
Fågelparkens ställplats hittade jag i en app som heter Campercontact men jag tror den även finns med i Park4night. Först hade jag lite planer på att besöka parken och ev ta lite foton men efter lite övervägande bestämde jag mig för att hoppa över detta. Det bär mig lite emot att gå och titta på "djur i bur". De gör sig för det mesta mycket bättre i det fria.
Vid Fågelparkens ställplats |
Dag 3 den 13/8
Efter en god natts sömn fortsatte jag resan på sydvästlig kurs. Efter att ha passerat Hannover fortsatte jag i riktning mot Dortmund. Den här gången använde jag mig av appen Park4night och när jag följde min GPS till en parkering jag valt ut hamnade jag i en lite by som heter Lippborg
Jag står centralt och bra här. Även den här gången gratis och med tömning och fyllning.
Dock ingen el.
Körningen flyter på bra och jag avverkar ca 20 mil per dag. Jag tankade fullt i Travemunde och ser redan nu att förbrukningen är betydligt mindre på den tyska dieseln än den svenska. Troligen drar hemmet ca en dl mindre per mil här och då har jag ändå kört ca 10 km fortare än jag brukar. Dock på släta fina autobahns och utan trafikljus och stopp ;-).
Dag 3 den 14/8
idag strålar Uffe och jag samman i en by som heter Blankenheim. Först hade vi bestämt att ses på en helt annan plats men Uffe råkade hamna på vägar som var avstängda sedan översvämningarna drabbade det här området i Juli. En del vägar har spolats bort och man ser ibland spår av hur vattenmassorna har dragit fram.
Efter att ha kryssat runt en stund och letat efter en gratisparkering som skulle ligga vid ett slott i byns utkant gav vi upp. Våra GPS'er försökte lura in oss på allt från cykelbanor till vägar med förbjuden fordonstrafik.
Istället hittade vi en ställplats rätt nära centrum som kostade oss ynka 6 euro på skalle. På platsen fanns förutom soptömning även fyllning och tömning av div vätskor. På kvällen blev det grillning av grishals och hamburgare som inmundigades tillsammans med lite rödvin.
Dag 3 den 14/8
idag strålar Uffe och jag samman i en by som heter Blankenheim. Först hade vi bestämt att ses på en helt annan plats men Uffe råkade hamna på vägar som var avstängda sedan översvämningarna drabbade det här området i Juli. En del vägar har spolats bort och man ser ibland spår av hur vattenmassorna har dragit fram.
Efter att ha kryssat runt en stund och letat efter en gratisparkering som skulle ligga vid ett slott i byns utkant gav vi upp. Våra GPS'er försökte lura in oss på allt från cykelbanor till vägar med förbjuden fordonstrafik.
Istället hittade vi en ställplats rätt nära centrum som kostade oss ynka 6 euro på skalle. På platsen fanns förutom soptömning även fyllning och tömning av div vätskor. På kvällen blev det grillning av grishals och hamburgare som inmundigades tillsammans med lite rödvin.
Vår parkering i Blankenheim |
Dag 4 den 15/8
Under hårt studerande av UD's app "Resklar" beslutade vi oss för att inte köra in i Belgien förrän i morgon måndag. Att stanna längre än 48 timmar i Belgien medför att man måste fylla i och skicka in en "inträdesanmälan" inom 48 timmar före inresan. Vårt möte med andra husbilsboende börjar på måndagen och vi har bokat platser där för två nätter innan vi drar vidare mot Luxemburg. Där är planen att övernatta och tanka lite diesel (billigt där) för att sedan fortsätta mot Cochem där jag bokat en tid för reparation av min gasolgenerator den 23'e.
Dagens resa fick bli kort. Vi ville komma så nära belgiska gränsen som möjligt och valet föll då på en ställplats som ligger ca 200 meter från gränsövergången. Resan dit blev bra mycket krokigare än vi hade tänkt oss. Inga kartor stämde längre efters vägarna till stora delar var bortspolade/stängda, och vi hamnade på allt från grusvägar längs åkerkanter till smala asfalterade serpentinvägar med oroväckande stigningar och uförslöp.
Väl på plats upptäckte vi att det i ställplatsavgiften ingick en flaska rödvin vilket gjorde att de 11,5 euro platsen kostar kändes väldigt överkomligt. Det är stor risk att det blir lite vinprovning ikväll :-)
På eftermiddagen öppnade jag min app Geocaching och såg att det finns en cach bara 160 meter från hemmet. Kartan visade på att cachen skulle finnas nära (men inte i) ett utsiktstorn. Överkomligt m a o :-).
Jag hittade relativt snabbt en fågelholk på ett undangömt ställe och tänkte detta var ju en enkel cach. När jag kollade lite närmar på holken såg jag dock att den var låst med ett hänglås som krävde en sifferkombination för att gå att öppna. Efter lite klurande och studerande av ledtrådar i appen förstod jag snart att kombinationen var densamma som antalet trappsteg i utsiktstornet 😰.
Jag såg ingen återvändo utan besteg tornet i lugnt tempo medan jag räknade trappsteg. Väl på toppen hämtade jag andan lite medan jag beundrade utsikten. Åt ett håll såg man in i Belgien och åt de andra hållen det fina landskapet "Eifel" som är en högplattå (på ca 800 m).
När jag kom ner till tornets fot fick jag syn på en informationstavla där det längst ner stod beskrivet det mesta om platsen och om själva tornet. Längst ner kunde jag läsa hur många trappsteg tornet bestod av....
Tänk vilken ansträngning jag kunde besparat mig om jag läst skylten innan jag "satte fart" uppåt :-).
Låset på cachen var nu i a f lättforcerat och jag kunde skriva in min signatur och datum i det lilla anteckningsblock som låg i holken :-).
Jag är nu uppe nästan 500 cachar. Tittar jag på kartan som är i appen ser jag en smiley på de platser jag varit och lyckats hitta de gömda små anteckningsblocken. För mig blir det en påminnelse om var jag rest och vad jag sett. Mina smileys dyker upp på många ställen i Europa och fler ska det förhoppningsvis bli.
Dagens resa fick bli kort. Vi ville komma så nära belgiska gränsen som möjligt och valet föll då på en ställplats som ligger ca 200 meter från gränsövergången. Resan dit blev bra mycket krokigare än vi hade tänkt oss. Inga kartor stämde längre efters vägarna till stora delar var bortspolade/stängda, och vi hamnade på allt från grusvägar längs åkerkanter till smala asfalterade serpentinvägar med oroväckande stigningar och uförslöp.
Väl på plats upptäckte vi att det i ställplatsavgiften ingick en flaska rödvin vilket gjorde att de 11,5 euro platsen kostar kändes väldigt överkomligt. Det är stor risk att det blir lite vinprovning ikväll :-)
På eftermiddagen öppnade jag min app Geocaching och såg att det finns en cach bara 160 meter från hemmet. Kartan visade på att cachen skulle finnas nära (men inte i) ett utsiktstorn. Överkomligt m a o :-).
Jag hittade relativt snabbt en fågelholk på ett undangömt ställe och tänkte detta var ju en enkel cach. När jag kollade lite närmar på holken såg jag dock att den var låst med ett hänglås som krävde en sifferkombination för att gå att öppna. Efter lite klurande och studerande av ledtrådar i appen förstod jag snart att kombinationen var densamma som antalet trappsteg i utsiktstornet 😰.
Jag såg ingen återvändo utan besteg tornet i lugnt tempo medan jag räknade trappsteg. Väl på toppen hämtade jag andan lite medan jag beundrade utsikten. Åt ett håll såg man in i Belgien och åt de andra hållen det fina landskapet "Eifel" som är en högplattå (på ca 800 m).
När jag kom ner till tornets fot fick jag syn på en informationstavla där det längst ner stod beskrivet det mesta om platsen och om själva tornet. Längst ner kunde jag läsa hur många trappsteg tornet bestod av....
Tänk vilken ansträngning jag kunde besparat mig om jag läst skylten innan jag "satte fart" uppåt :-).
Låset på cachen var nu i a f lättforcerat och jag kunde skriva in min signatur och datum i det lilla anteckningsblock som låg i holken :-).
Jag är nu uppe nästan 500 cachar. Tittar jag på kartan som är i appen ser jag en smiley på de platser jag varit och lyckats hitta de gömda små anteckningsblocken. För mig blir det en påminnelse om var jag rest och vad jag sett. Mina smileys dyker upp på många ställen i Europa och fler ska det förhoppningsvis bli.
Efter 147 trappsteg upp i utsiktstornet kunde jag beskåda ställplatsen från ovan. Uffes och min bil syns dåligt men vi står längst uppe till vänster :-) |
I den här holken hittade jag cachen :-) |
Bra navigerat.
SvaraRaderaGod tur
Janne
Tack :-)
Radera