söndag 3 november 2019

Cancern håller sig lugn och Amsterdam levererar


Efter att ha lämnat Moseldalen med vinodlingar och flodbåtar fortsatte resan mot Portugal. Vad kunde vara mer lämpligt att ha som ett delmål än att tillbringa några dygn i Amsterdam och bl a spana på fler floder och båtar.

På vägen norrut passade vi på att tillbringa ett par dygn i Vianden i Luxemburg. Det var en relativt liten ort som delades på mitten av en floden Our. Bebyggelsen utgjordes av gamla fina hus och ett högt beläget slott.
Efter två dygn i Vianden tankade vi fullt (1,14 Euro/liter) innan vi rullade tillbaka in i Tyskland. Detta för att proviantera eftersom både Luxemburg och Nederländerna ligger lite högre kostnadsmässigt och det inte innebar någon större omväg. Vi hamnade då i Kleve för en övernattning och hade dagen efter ett par timmars resa till Amsterdam.




                                Vår tomt i Vianden. Floden flyter bakom hemmet :-)
                                            Floden Our är verkligen spegelblank här :-)
                                Man ser slottet uppe på "kullen" bakom husen.
                                            Viandens slott
Kleve hade en fin park :-)

Från Amsterdam hade jag bokat in ett flyg till Linköping den 9 oktober. Det var dags för den sedvanliga 12 veckorskontrollen av huruvida min leukemi håller sig lugn.

I normalfallet brukar denna kontroll innebära minst två övernattningar i Sverige men efter lite planeringsarbete och upptäckten av att KLM har ett direktflyg mellan Amsterdam och Linköping såg jag att det den här gången skulle gå lösa hela "operationen" på en dag.
Hemmet parkerades på en relativt central ställplats (Amsterdam Ciytcamp) och på morgonen steg jag upp med tuppen (för ovanlighetens skull). Efter en kvarts resa med gratisfärja som förtöjde 50 meter från centralstationen tog jag tåget till Schiphol och strax efter kl 11 hade jag landat på Linköpings flygplats. Där hade jag bokat en för några timmar bokat hyrbil hos "Rent a Wreck".

På hematologen gick det som vanligt snabbt. Proverna togs och skickades på analys. En timma senare satt jag framför min läkare som den här gången hade med sig två unga tjejer. De var läkarstuderande och gjorde sin praktik på den här avdelningen.
Även om min läkare är både trevlig och duktig var jag rätt nöjd när de två studenterna fick göra kontrollen av mina lymfkörtlar. De klämde och kände under överinseende av läkaren, efter konstens alla regler och när de var färdiga förklarade de sig nöjda. De kunde inte känna några svullnader eller konstigheter. Läkaren informerade mig om att alla prover var "normala" och att jag lugnt kunde åka tillbaka till Amsterdam.

Jag landade åter i Amsterdam på kvällen och dagen efter lekte vi turister. Amsterdam är en fantastisk stad med alla kanaler och fina byggnader och efter tips från bl a vår vän Julian tog vi även en liten runda med båt genom trånga kanaler och under låga broar.
På kvällen gick vi runt i centrum och hamnade på det stora "Damtorget" där en stor skara människor hade samlats i en cirkel. I mitten av cirkeln höll en vältränad kille show genom att utföra diverse akrobatiska övningar. Han slutade sitt uppträdande med att i flygande fläng med en volt hoppa över ett gäng åskådare som han instruerat till att utgöra ett levande "hinder" :-).


                                         Hade nog gjort ont om han missat landningen
                                Utsikt från fikabordet. Amsterdam är fantastiskt vackert.
                               Broöppning och fingerspets (till vänster;-)).
                                            Amsterdams kanaler.

                                            Låg bro och smal kanal.

Enligt den ursprungliga planen hade vi tänkt oss köra via Normandie och Bretagne ner mot Spanien, men eftersom vädret inte var särskilt inspirerande (regn och rusk nästan varje dag) tog vi ett nytt BIS (beslut i stort) att köra den lite kortare vägen över Paris.
I större städer brukar jag försöka välja att stå på ställplatser eller campingar av lite "trygghetsskäl" och eftersom det ofta är mycket trafik och letandet efter övernattningsplats kan bli både tidsödande och lite stressande.
I Paris hittade vi Camping de Paris som låg med bra tillgång till centrum. Det gick en buss precis utanför "gaten" varje halvtimma som stannade vid en tunnelbanestation där man enkelt kunde ta sig in till de centrala delarna av stan. Campingen kostade ca 25 Euro per dygn och låg lummigt och fint.

Ingen av oss hade tidigare varit i Paris och det blev logiskt att besöka en del kända sevärdheter såsom: Tornet, Bågen och Louvren :-). Vi försökte oss även på att se Notre Dame men där pågick stora renoveringar sedan branden i våras och det enda man såg var byggnadsställningar och plank. Vi hittade dock ett litet kafé där vi kunde sitta och tugga i oss en crepes medan vi tittade på planket ;-).
Tur man inte står för elräkningen där ;-)

En båge, men vilken? ;-)
En annan belysning av tornet ;-)


Efter Paris styrde vi hemmet i riktning San Sebastian på den spanska nordkusten. Hittills under vår resa hade vi haft GPS´en inställd på "undvik betalvägar" vilket hade fungerat klockrent. Vägarna blir lite mindre och smalare. Man får se en väldig massa rondeller vilket kan vara lite tröttande, men samtidigt kommer man genom byar och samhällen man inte fått se om man rullat fram mellan vallar och häckar på kostsamma motorvägar. För oss stämmer ordspråket: "resan är en del av målet" väl.
Mellan Bordeaux och San Sebastian tror jag dock att det nästa gång blir betalväg. Vårt alternativ innebar här ett oproportionerligt antal trafikljus, korsningar, rondeller och väldigt mycket köer.

2 kommentarer:

  1. På bilden där du fick med ditt finger, är ni faktiskt på floden Amstel, ett stenkast från där jag växte upp. Här lärde jag mig både simma och segla. Här hamnar även min aska, om mina barn får som de vill. Vid det laget har jag inget att bry mig om! ;-)
    Keep up the good work!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för dina rader. Förstår att du är fäst vid den staden. Den är verkligen säregen och speciell på flera vis.
      Om jag får som jag vill ser jag gärna att min aska hamnar i havet. Det är ett perfekt ställe att spridas på.
      Har vi tur kanske vi ses i någon undervattensström och kan ta en skål när det gått så långt att vi båda vandrat vidare ;-).

      Radera