Väl på min ”vanliga” sommarparkering bakom hönshuset märker jag inte mycket av coronan. Precis som tidigare år sköter jag mig till stora delar själv.
Potatisen kupas med en gammal Volvo Krabat :-)
Hjälper till lite på gården och vi tillsammans försöker balansera så att vi inte trampar in för mycket i varandras vardag.Hur mycket man än trivs tillsammans och tycker om att träffas gäller det att hålla en lagom nivå. Det är i det läget perfekt att ha med sig sin egna bostad. Vi blir lite som goda grannar som har gemensam nytta och glädje av varandra. Jag har en helt perfekt förtöjningsplats för hemmet och dottern och svärsonen får lite hjälp i det livsprojekt som det är att ha köpt en lite till åren kommen gård.
Vi försöker prata om hur vi ska sköta vår vardag. Höra av oss innan vi kliver på hos varandra och respektera varandras privatliv.
Det är lätt gjort att man kliver på som om man bor ihop eftersom man känner varandra väl. Det är kanske inte fel om man är på korta besök men när man bor på det här viset under längre tidsperioder kan detta lätt leda till slitningar.
Gårdens köksdörr får sig en uppfräschning
Coronan gör att ingen vet hur länge man blir fast på samma ställe. Min ursprungliga plan är att som vanligt köra söderut i höst men om detta kommer att fungera är det ingen som vet. Blir jag tvungen stanna på nordligare breddgrader har jag lite olika alternativ. Går det att förflytta sig enligt de rekommendationer vi får tänker jag i så fall röra mig i södra delarna av landet. Kanske med målet att vara en del i skåne och de sydligare delarna där. Blir det hårdare tider med mindre rörlighet Kommer jag hålla mig där jag är och avvakta utvecklingen.
De senaste månaderna har jag upptäckt att de takspottar som sitter i hemmet delvis ändrat karaktär. Från att lysa fast vitt sken har den ena efter den andra övergått till att blinka i olika takt. Inte alla ännu men 4 av 19 har tackat för sig. Ville man inte riskera epileptiska anfall fanns det ingen återvändo. Blinkett måste bort. ;-)
Lite dåligt att de tydligen inte har längre ”hållbarhet” kan man tycka. Hemmet var nytt för tre och ett halvt år sedan. Men det är väl inte byggt för att vara just ett hem utan mer för kortare turer med mellanliggande avbrott.
Tack vare superservice från min vän Jocke på Forsbergs i Kalmar har jag lyckats lösa bytet av lamporna på ett någotsånär smidigt vis. De spottar som sitter original i min Dethleffs Trend visade sig ha fått ledlamporna fastlimmade i armaturen. Det var därmed i det närmaste omöjligt att enbart byta själva lampan. Hela armaturen måste ersättas och dessa i originalutförande var dyra.
Köpte jag istället nya spottar med monterade halogenlampor och sedan lösa ledlampor blev detta betydligt billigare och jag kan dessutom byta enbart lamporna när de slutar fungera igen.
Gräset är alltid grönare på andra sidan staketet. En dag fick dessa pållar för sig att de ville beta på tomten bakom huset istället för i hagen :-)
Ska man ha mat måste man gör skäl för den :-). Men jag tror det var lika trevligt för hästen som för oss som åkte bakom henne.
Var ska sleven vara om inte i grytan. Gårdens 4-benta chef Chevy har för stunden intagit andrepilotstolen i hemmet. Man kommer upp lite och har bra koll på det som sker i omgivningen :-)
Efter en tid stillastående börjar det krypa i nomaden. Det har då blivit ett par smårundor med hemmet. De har dock hållit sig inom de rekommenderade tvåtimmars cirklarna och igår den 5 juni kom jag tillbaka till gården efter ett par dygn i Kalmar och lika länge på Ödevata naturcamping utanför Emmaboda.
I Ödevata har man byggt om en gammal öppen kriminalvårdsanstalt till en fin anläggning där man kommer nära naturen och har tillång till fin natur och flera små sjöar. Jag hade bokat in att träffa min gode vän Roger där och det blev en del lösning av världsproblem om kvällarna. Tyvärr lyckades vi inte lösa alla (som ni säkert märkt finns bl a Coronan kvar) men vi var på god väg under några halvsena timmar.
Sjöklar :-)
Roger hade köpt en monteringsbar kanot som jag fick den stora äran av att vara med och premiärtesta. Vi paddlade runt någon timma på den sjö som ligger närmast campingen och kunde konstatera att kanoten fungerade bra. Kanske att den var lite känslig för vind. Avdriften blev förhållandevis stor i den ibland lite friska vinden. Men i stilla väder eller i små åar med lite lä den en bra lösning om man vill komma riktigt naturnära.
Sedan jag återkom till Sverige har även lyckats få mina inbrottskador fixade. Det är lite över ett år sedan som jag kom ut från Lidl i Sparta i Grekland och fann att någon försökt sig på en inbrytning i hemmet (länk till händelsen i bloggen).
Eftersom Dethleffs hade längre leveranstid på delar än vad jag vill vara i Sverige förra sommaren blev det att jag tillsammans med Anders på ”Anders släp och husvagnsservice” bestämde att vi skulle ta reparationen den här sommaren istället.
Skadorna var mest av estetisk sort, och jag kunde maskera en del med tejp och lite småreparationer. Dock har bodelsdörrens lås vållat en del problem. Med ojämna mellanrum har dörren låst sig själv när man gått ut. Inga bekymmer så länga man har en nyckel i fickan. Men vem har alltid den med sig?
Mer än gång har jag fått leta fram den väl gömda och dolda nyckel jag har på bilens utsida och sedan lyckats ta mig in i hemmet igen under mer komplicerade former.
Som lite kuriosa kan nämnas att husbilsdelar är långt ifrån billiga. Den bodelsdörr som byttes på mitt hem kostade över 35 000 kr. Inte undra på att försäkringspremierna är höga...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar