Lämnat Elea och "travhunden" Prins. Tvättdags i Kalamata istället

Efter en dryg vecka på Elea Beach lämnade jag i förrgår med sydostlig kurs.
Det har varit trevliga och fina dygn på Elea med bra grannar och lugna dagar. En hel del sol i början, sedan lite blåst och regn blandat med sol de sista dagarna.

Hundsällskap och granne med tysk "elcentral"

 Jag har nu tagit mig till Peloponnesos. (lär mig nog aldrig det namnet "by heart";-)). Halvön som ligger söder om Athen. Jag tog mig över en stor hängbro som heter "Rio Antirrio - bron" häromveckan. Det är en betalbro, precis som många av de större vägarna i Grekland och jag hade först lite funderingar på att istället ta en färja som lär gå i närheten för att spara några Euro,

Nu har man varit "inblåst" även med husbil

När Roger hade mönstrat av på Prag´s flygplats i söndags satte jag återigen kurs söderut. Målet var att ta mig ur Tjeckien och in i Österrike. På kvällen förtöjde jag vid en sportarena i utkanten av Graz. Parkeringen var en upplyst grusparkering. När jag somnade var jag ensam där och när jag vaknade hade jag fått sällskap av ytterligare en husbilsresenär. Det är lite som om husbilar attraherar varandra;-).

Man får inte ha bråttom: 25 mil på 9 timmar

Nu rullar hemmet på utländsk mark igen. Efter att ha passerat Sturkö utanför Karlskrona där Anders bjöd på en superb lammiddag blev det ett stopp i Karlskrona där Roger (god vän och f.d kollega) mönstrade på.
Vi satte sedan gemensam kurs mot Hörby där Vispop väntade ute i skogen vid ett par fiskedammar.

Polen och Tyskland bye bye för den här gången

Efter den "ilskna" polacken (se förra inlägget) drog jag mig norrut till en liten turistort som heter Barth och ligger straxt väster om Stralsund på den tyska östersjökusten. Där dök min vän "Vispop" upp för ett av våra numera sedvanliga möten:-).

Ilsken polack i picup har obegripliga åsikter om hemmets framförande

Jag bestämde mig igårkväll för att ta mig norrut idag. Swinoujcsie låg på ca 15 mils avstånd oavsett om jag följde den polska sidan av gränsen eller den tyska. Det som fick avgöra var den polska vägtrafikskatten.
Om man kör med fordon med en totalvikt överstigande 3500 kg (mitt hem väger 3850 kg) på vissa vägar i Polen är man skyldig att införskaffa en liten elektronisk box som man ska ha i framrutan.

Slut på medicineringen firas med en Polenresa :-)

Vid mitt senaste besök på hematologen i Linköping sa läkaren att alla mina prover var normala. Eftersom KLL (kronisk lymfatisk leukemi) som namnet antyder är obotlig, vågar de inte säga att den är borta. Jag har dock varit med i en studie av nya mediciner och resultatet är över förväntan. Man kan inte längre se några

LCHF var svaret och nya antenner på taket

Jag skrev i förra inlägget att mina prover som togs i Linköping sist visade på ett förhöjt levervärde. Efter mycket klurande tillsammans med min läkare kom vi på att det fanns en liten möjlighet att de höga värdena kunde kopplas till att jag den senaste månaden hade bytt diet.

Lite förändrade värden igen

Den 16´e juli hade jag ny tid på Hematologen i Linköping. Precis som i vintras löste jag detta besök med hjälp av flyg. Skillnaden den här gången var att jag la upp flygtiderna så att det skulle räcka med en dags bortavaro. Nära Vilnius flygplats hittade jag en bevakad parkering (Ecoparking) där jag kunde lämna bilen för en kostnad av 8 Euro/dygn.

Månen är nära nu och fängelser står under vatten

De baltiska länderna är inte stora. Vispop och jag lämnade Sverige i söndagen den 1 juli via Nynäshamn. Efter 9 sega timmar till sjöss anlände vi med våra hem till Ventspils på den lettiska östersjökusten och efter ca 400 meter hade vi "förtöjt" våra hem på hjul på en parkeringsplats. En liten promenad senare hade vi hittat en uteservering som serverade bl a rödvin.

Pensionsavtackning + fyrklöver = ljusnande framtid ;-)

Den 16 maj var en av de stora dagarna i mitt liv inplanerad. Jag skulle avtackas efter 36 år till sjöss. Mina kollegor, fack och arbetsgivare var samlade i mässen ombord på min gamla arbetsplats vid kajen i Karlskrona. Jag förtöjde hemmet vid samma kaj (fast 10 meter från kajkanten) kvällen innan och gick ombord för att hämta lite prylar som blivit liggande sedan min sjukskrivning började i september förra året. Ombord fanns mina kollegor som jag alltså till det stora flertalet inte träffat på 8 månader. När man jobbar ombord på ett fartyg, till stor del med samma besättning under ett antal dygn varje månad under många år blir man lite som en familj. I en del fall känner man varandra nästan mer än man känner sina anhöriga efter att man suttit vakt tillsammans på bryggan under 1000-tals timmar och ventilerat det mest skilda saker.
När jag nu klev ombord och träffade mina kollegor igen kändes det som om vi sågs senast för bara några dagar sedan. Det blev några timmars prat och en del

Från jordfräsning till universitetssjukhus.

Den 16'e maj var jag ombord på min gamla arbetsplats vilken jag inte sett sedan september förra året då jag blev sjukskriven för min leukemi. Den här gången var det inte arbete som "lockade" utan en avtackning från mina kollegor eftersom jag går i pension den 30´e juni i år.

Tillbaka i Sverige efter 4 månader på kontinenten

Den 20 april tog jag färjan från Sassnitz till Trelleborg. 4 timmar och 15 minuter till priset av ca 900 kr kändes som en lagom färjetur till ett rimligt pris. Jag tog med mig mackor, kaffe och "padda" från husbilen och det kändes som om

978 mil på 106 dagar

Nu har jag förtöjt hemmet i Sassnitz. På torsdag är färjan bokad till Trelleborg. Sedan den 1 januari har jag nu kört 978 mil. Dieseln för hela perioden har kostat 11664 kr och gasolen för samma period 954 kr. Jag tror jag har lagt knappt 2000 kr på parkeringsavgifter/ställplatser och ett par campingnätter

Uppfinnarernst hittad i Penida De Mar

Äntligen "tid" sitta med en liten uppdatering av bloggen. Jag har nu tagit mig till Girona som ligger ca 6 mil från den franska gränsen. Med tanke på att jag ska vara i Linköping på undersökning den 23´e har jag för en gångs skull en liten plan :-). Resan kommer att gå ungefär samma rutt som den gick när jag körde ner till Spanien i januari.